01:34 I-landsproblem: hur långt är ett snöre?
Jag fick just i-landsproblemet att besvara frågan vad en maclaptop, en mobiltelefon och ett dito abonnemang kostar. Yay. Alltså återstår att lista ut hur långt ett snöre är.
Det första är lätt som en plätt; det är bara att klicka sig knasig i Apple Stores laptop-byggare och se fantasipriserna ta form. (Det är ett slags trolleri, det där, att köpa Apple-saker.)
Sen blir det genast skitsvårt, för jag har bott under en sten, vad mobiler beträffar, från dess de kom och fram till nutid. Jag har en hög gamla jobbarkompisar som bygger Opera Mini nuförtiden, som jag tänkte försöka lura ur vad jag borde ha; vi får se hur det går. Som minst ska jag nog ha en fyrbandig sak, för att kunna prata i telefon här hemma i Sverige och där hemma i San Francisco, men sen tar i princip kravlistan jag känner till slut. Mesta möjliga batteritid, standbytid och dylikt, till minsta möjliga vikt och storlek som inte är för litet för att gå vilse i handen, kanske? Tillkomme användargränssnitt man inte får högt blodtryck av. (Jo, jag kan säkert önska mig en ponny med, när jag ändå är igång.)
Sen börjar huvudvärken abonnemang, som nog är något slags spökeri som är ännu mer mystifierande ointressant ändå. Undrar om det finns säljare någonstans man kan gå på utan att komma därifrån med det som ger mest provision, och i så fall var? Det kanske handlar om att slugtänka, så där som i knivigheten om att extrahera sanning i landet där alla du pratar med antingen alltid talar sanning eller alltid ljuger: att fråga någon om hon skulle svara "ja" om man frågade henne om man får ge henne en kram. Antingen är hon ärlig, och ett ja betyder ett ja både i första frågan och indirektionen, eller så är hon det inte, och då anstränger hon lögnnerven två gånger till en dubbel negation/affirmation så att ett ja fortfarande betyder ett ja, och ett nej ett nej.
Men vad vore fånförsäljarmotsvarigheten? Hej. Jag tänker köpa en jobbofån. Jag går omkring och pratar med många fånsäljare, och tänker köpa min fån, inte av den som ger mig bäst pris, utan av den som verkar gissa sig till och förstå bäst vad jag vill ha och varför. Bla, bla, bla. Vad bör jag köpa och väga mellan? Får jag prova? Och sedan: hur går jag i abonnemangsdjungeln?
Det är säkert en av de sämsta sorters kund man kan tänka sig. Jag vet knappt ens var jag bör slå ned på dessa säljare. Något som en gång hette och kanske fortfarande heter Geab. Telias butik. Kanske någonting i Tornby; elgigant, onoff, siba och dylikt. Fast gissningsvis gitter jag inte bry mig om den där ambitionsnivån. När allt kommer omkring, tycker jag ju det är roligare att gå till tandläkaren än att ringa till folk. Jag är absolut inte kompis med telefonen som medium; det är en oartig och väsnande historia som bryter folks egentid, river upp möten, umgänge och annat. Fasta fåner är något bättre än mobila, men jag tycker det är samma slags basala felslut i botten.
I morgon ska det borras betongvägg i min lägenhet, så sovrumshyllan återfår sin plats närmre himmel än helvete. Den som blev trött på livet i det blå och kastade sig mot min mjuka säng en dag när det brast för den. Håll för ögonen nu, ni som ser rött då hormonvindar blåser, för min hjärna började plötsligt hälla ur sig de bedrövligaste associationsspår av dålig poesi. I din sovrumshyllas mjuka mylla, vill jag söka nattlig vila. Sukt och trängt, suck och förträng. Det är nog skadligt att se haremkomedi (ja, det är en etablerad genre), med alla de där klassiska billiga knepen; disträ pojke ser sig inte riktigt för och går in i en vägg, eller ska jag säga hylla, som fjädrar mjukt, med mycket mera.
Nåja. I morgon hälsar en pappa, hans förtjusande tant och slagborr på, och med litet tur, hittar vi på något bra gemensamt evenemang för kvällen, därefter, av lagom art, med sovrummet återställt i sitt mindre nakna skick. Är jag igång redan tidigt, tidigt på morgonen (nä, föga troligt), blir det en sväng förbi någon äppelmånglare för att klämma på hårda paket. Fast det tål väl vänta ett slag också.
Jag är i alla fall trivsamt mystrött och snossugen. Hoppas jag drömmer något ditåt.
Det första är lätt som en plätt; det är bara att klicka sig knasig i Apple Stores laptop-byggare och se fantasipriserna ta form. (Det är ett slags trolleri, det där, att köpa Apple-saker.)
Sen blir det genast skitsvårt, för jag har bott under en sten, vad mobiler beträffar, från dess de kom och fram till nutid. Jag har en hög gamla jobbarkompisar som bygger Opera Mini nuförtiden, som jag tänkte försöka lura ur vad jag borde ha; vi får se hur det går. Som minst ska jag nog ha en fyrbandig sak, för att kunna prata i telefon här hemma i Sverige och där hemma i San Francisco, men sen tar i princip kravlistan jag känner till slut. Mesta möjliga batteritid, standbytid och dylikt, till minsta möjliga vikt och storlek som inte är för litet för att gå vilse i handen, kanske? Tillkomme användargränssnitt man inte får högt blodtryck av. (Jo, jag kan säkert önska mig en ponny med, när jag ändå är igång.)
Sen börjar huvudvärken abonnemang, som nog är något slags spökeri som är ännu mer mystifierande ointressant ändå. Undrar om det finns säljare någonstans man kan gå på utan att komma därifrån med det som ger mest provision, och i så fall var? Det kanske handlar om att slugtänka, så där som i knivigheten om att extrahera sanning i landet där alla du pratar med antingen alltid talar sanning eller alltid ljuger: att fråga någon om hon skulle svara "ja" om man frågade henne om man får ge henne en kram. Antingen är hon ärlig, och ett ja betyder ett ja både i första frågan och indirektionen, eller så är hon det inte, och då anstränger hon lögnnerven två gånger till en dubbel negation/affirmation så att ett ja fortfarande betyder ett ja, och ett nej ett nej.
Men vad vore fånförsäljarmotsvarigheten? Hej. Jag tänker köpa en jobbofån. Jag går omkring och pratar med många fånsäljare, och tänker köpa min fån, inte av den som ger mig bäst pris, utan av den som verkar gissa sig till och förstå bäst vad jag vill ha och varför. Bla, bla, bla. Vad bör jag köpa och väga mellan? Får jag prova? Och sedan: hur går jag i abonnemangsdjungeln?
Det är säkert en av de sämsta sorters kund man kan tänka sig. Jag vet knappt ens var jag bör slå ned på dessa säljare. Något som en gång hette och kanske fortfarande heter Geab. Telias butik. Kanske någonting i Tornby; elgigant, onoff, siba och dylikt. Fast gissningsvis gitter jag inte bry mig om den där ambitionsnivån. När allt kommer omkring, tycker jag ju det är roligare att gå till tandläkaren än att ringa till folk. Jag är absolut inte kompis med telefonen som medium; det är en oartig och väsnande historia som bryter folks egentid, river upp möten, umgänge och annat. Fasta fåner är något bättre än mobila, men jag tycker det är samma slags basala felslut i botten.
I morgon ska det borras betongvägg i min lägenhet, så sovrumshyllan återfår sin plats närmre himmel än helvete. Den som blev trött på livet i det blå och kastade sig mot min mjuka säng en dag när det brast för den. Håll för ögonen nu, ni som ser rött då hormonvindar blåser, för min hjärna började plötsligt hälla ur sig de bedrövligaste associationsspår av dålig poesi. I din sovrumshyllas mjuka mylla, vill jag söka nattlig vila. Sukt och trängt, suck och förträng. Det är nog skadligt att se haremkomedi (ja, det är en etablerad genre), med alla de där klassiska billiga knepen; disträ pojke ser sig inte riktigt för och går in i en vägg, eller ska jag säga hylla, som fjädrar mjukt, med mycket mera.
Nåja. I morgon hälsar en pappa, hans förtjusande tant och slagborr på, och med litet tur, hittar vi på något bra gemensamt evenemang för kvällen, därefter, av lagom art, med sovrummet återställt i sitt mindre nakna skick. Är jag igång redan tidigt, tidigt på morgonen (nä, föga troligt), blir det en sväng förbi någon äppelmånglare för att klämma på hårda paket. Fast det tål väl vänta ett slag också.
Jag är i alla fall trivsamt mystrött och snossugen. Hoppas jag drömmer något ditåt.
0 kommentar:
Skicka en kommentar