08:37 Ett minnesvärt 2012

Det var ganska länge sedan jag skrev årskrönikor, men 2012 blev ett ganska bra år, allt som allt – och det kan ju vara kul att komma ihåg.

Vid årets början är jag på semester i Sverige med Katla, som för första gången träffar min släkt, över jul och nyår. God nyårsmiddag på Skansen, en tur upp till folkmassan för litet hutter och frys framåt midnatt och ett par dagar tillsammans efter det, innan hon far hem till Kalifornien igen. Ursprungsplanen var att fara tillbaka tillsammans – vilket hade gått mycket bättre om vi fullföljt en hel hög inresetillståndsrelaterade ärenden när vi förnyade mitt amerikanska arbetstillstånd några månader tidigare.

Det tog bara ett par månader att få pli på alla myndigheter, papper och ärenden som ska klaras av för att få till ett nytt H1B-visum den här gången (mot ett par år när jag skulle flytta ut i förstone), och så här i efterhand hade jag rakt inte velat ha det nämnvärt annorlunda. Dels tipsade Anna om Bitten Jonssons bok Sockerbomben, dels bokade jag in mig på en intressant fysiologi-internat-helgkurs med samma gigant, träffade vänner jag inte mött förut – och kanske bäst av allt, nappade jag på ett GroupOn-erbjudande om lätt rabatterad Lasik-kirurgi hos Globen Ögonklinik.

Det känns fortfarande trivsamt futuristiskt att korrigera en lätt astigmatism in situ med litet laserkorrigering av själva linsen – i stället för att byta livsstil till en med externa tillbehör att slabba med morgon och kväll dag ut och dag in, eller slarva bort, trampa eller sätta mig på glasögon om och om igen. Det är lyxigt att kunna vara kräsen, och, som i mitt fall, göra om och göra rätt i stället. Tack, Globen! Första försöket (i mars) gick hyggligt bra - perfekt syn på ena ögat och måttligt bättre på det andra samt oförändrat mörkerseende och inga biverkningar jag lagt märke till efter läkningen, och efter återbesöket nu i julas, när jag var hemma igen för efterkontroll och korrigering av det andra, tror jag det blev riktigt bra på det andra med. Jag har nästan suttit ut månaden efter operation då man inte ska gnugga sig i ögonen (lättare den här gången, när jag bara behöver tänka på det vänstra) och inte gjort någon mer formell optikerkontroll än, men det ser rätt bra ut, såvitt jag har märkt själv. Fliklyftet verkade gå alldeles utmärkt – jag var igång ungefär som vanligt redan dagen efter och har inte haft några bekymmer alls sedan dess. Wi!

I juli prickade jag av ett annat Borde som hängt i luften utan uppmärksamhet sedan jag flyttade dit, och tog till slut amerikanskt körkort, så jag har en liten plastbit att visa för viktiga personer (bibliotekarier, poliser, banker och så där) med adress, hårfärg och namn på. Mycket smidigare än att ha med sig pass, poststämplade brev till mig som visar att jag bor där jag bor, och vad annat klåpigt de hittar på i brist på Statens Person- och Adress-Register, faktiska id-handlingar som fungerar, och annat framtidsmässigt vi i Sverige hittade på för väldigt länge sedan, medan staten var en någorlunda pålitlig historia.

Framåt årsslutet, blev jag med en framtidsmässig bank jag tycker om, vilket är snudd på första gången i mitt liv (jag hade en kortare period under vilken jag gillade Skandiabanken med, men det höll inte i sig i längden – de är litet för förtjusta i att ta ut allsköns avgifter på saker och ting för min smak): Simple - en bank som bara har mänskliga kunder, bara finansieras genom skillnaden mellan in- och utlåningsränta, och som i övrigt fungerar som ett startup när startups är som bäst: de jobbar hårt på att eliminera precis allt som är enerverande, trasigt eller besvärligt, och att sköta allting annat med glans. Tänk Apple, men utan företagsmåttot att tömma dina fickor på pengar, så hamnar du i närheten.

I USA är behovet av en sådan bank mer skriande än i Sverige (även om det vore en trevlig sak där med om något snarlikt hände till slut), för här ägnar man sig åt att leka nittonhundrafemtiotal eller tidigare så fort någon överför pengar från X till Y; mellan människor, företag, hyresbetalningar, och allt vad det är – vips är någon där och kladdar på ett papper, som man sedan måste gå till en bank eller bankomat med eller i bästa fall fota med en smartphone, trilskas med en bank-app en stund för att faktiskt få in på sitt konto. Störtlöjligt.

De här jepparna huserar i Portland och är lika kompetenta (eller bättre) på att bygga webtjänster / appar som jag och mina jobbarkompisar, de har outsource:at bankdelen till någon annan bank åt dem, och de gör ett ljuvligt jobb av alltsammans med sina tjugo tusen betakunder, mig själv inräknad. Wi!

Jobb, ja – det var ett litet blandat år: vid dess början byggde vi web-böcker, litet senare stuvade vi om i konceptet och provade bygga visuellt orienterad frågestund för (huvudsakligen nyblivna) föräldrar, och framåt slutet på året visuella bokmärken för bra idéer man snavar på på nätet. Det är oerhört sannolikt att alla tre strax går ur tiden, på samma sätt som vi nu i veckan varvade ned BetterLinks, en webläsar-utökning vi byggde för några år sedan, som läste websidor över axeln på dig och upptäckte koncept, namn på saker och så vidare som saknade länkar i texten – och länkade dem till Wikipedia (framför allt - ibland diverse andra rimliga källor), så man snabbt och enkelt kunde hitta referenser till saker och ting utan att drista sig söka för hand.

Det har varit rätt roligt att jobba i startup de senaste åren, och är förmodligen bara några veckor kvar till vi blir uppköpta av ett publikt noterat företag och på pappret slutar vara ett startup, även om deras kultur internt fortfarande har en hel del startup-känsla, inkapslat i litet fler behändiga stödsystem av olika slag. Jag har haft härliga jobbarkompisar och får behålla de bästa, som det ser ut – och närmaste tiden blir en förmodligen rätt lugn övergångsperiod med litet organisatorisk inventering, städning av webtjänster och kodbaser, avprickande av ditt och datt, och kanske litet fler promenader och småevents än vi gitt ägna oss åt på ganska länge.

Gott nytt 2013, allesamman!