11:04 Brunsamhet
Guillou föredrar bögar framför sverigedemokrater. En vettigare omformulering: För att älska, måste storhjärnan vara påslagen. För hat och rädsla räcker det med limbiska systemet, eller rentav lillhjärnan.
Det här är inte snusförnuftiga nedlåtenheter, utan en central del av vad som gör att brun demagogi vinner mark. Storhjärnor är väldigt lätta att stänga av, och svåra att få liv i igen. När människor får det svårt – lever i stress, rädsla, allsköns bekymmer – är storhjärnan det första som ryker. Inte permanent – det är mer som när en smartphone stänger av allt som drar mycket batteri, för att överleva litet till, och blir mer och mer dumbphone, tills batteriet dör, och enheten somnar in totalt.
Vi behöver ett samhälle som laddar allas batterier. Värdegrunden att älska, bry oss om och ta hand om alla. Lära alla att be om hjälp, uttrycka sina icke mötta behov, och bjuda in andra att älska dem. I brist på kärlek, sexualitet, intimitet, sammanhang, och att bli sedda, sjunker livsbatterierna till brunt.
Och sedan går allt åt pipsvängen. Lär man sig aldrig älska sig själv, och att bjuda in andra att också göra det, är man nästan dömd till evig brunsamhet.
Etiketter: brownsolation, brunsamhet
0 kommentar:
Skicka en kommentar