2008-09-10

03:54 Sälj mina saker?

Mitt skrivande hinner inte ifatt mig själv riktigt, men det verkar inte vara någon överhängande risk att jag springer ifrån min själ heller. Det hinner bara inte bearbeta allt jag gör, alla jag möter, allt bra som omger mig, och som syns från min insynsvinkel rakt in i liv och hjärta på en massa fina människor. Min dagstidning hjärtangelägenheter svämmar över lika mycket som mitt liv frodas för fullt, samtidigt som jag vissa fallerade dagar förtvivlat litet under tyngden av ett hushåll fyllt av bôs som jag försöker avveckla, skänka bort, kasta bort, och i sista hand packa ned för att följa mig till Kalifornien. Ännu har jag skänkt bort två saker -- en ”fin vas” som jag mig veterligen aldrig använt, och ett litermått som en trasig diskmaskin bucklade under åttiotalet i uppväxtorten, dit den nu återvänt. En släpvagnslast usla möbler och snarlik gunk är också skrotad, men jag glömde tyvärr bort att få med mig högtalarna, de enorma monitorerna och det andra gunket jag fuskat bort på vinden.

Du välgörare: bli min husgud och sälj av rubbet åt mig på Blocket, Tradera, EBay eller så och inkassera för besväret hälften av vad folk bjuder för det.

(Om någon tycker sådant är kul, är det förmodligen en bra idé att ha eller låna digitalkamera för att ge ett intressant intryck av de respektive objekten; rörförstärkare och vad det nu månde vara. Själv har jag ju näst intill oändligt svårt att engagera mig i saker som handlar om pengar, köpande och säljande av saker. Men med litet tur är inte alla mina vänner och bekanta funtade riktigt så; fråga skadar inte. :-)

Och fråga mig inte varför, men jag har någon slags inbyggd känsla av att ingen vettig människa jag känner själv vill ha mina artefakter så de snarare torde gå att kränga till folk med märkliga specialintressen än komma någon bekant till personlig glädje eller nytta. Jag kan ha fel där med. En god vän tror jag inte jag vill ta något betalt av för just något alls. Och är det någon logisk vurpa i det här känsloresonemanget, hävdar jag kvinnlig immunitet! Enligt någon slags, öhm, chauvinistisk neostruntoprati. Sådeså!

4 kommentar:

Blogger Thomas Tvivlaren skrev...

Du kanske kan sammanställa vad det är som du tänker kränga iväg så får man en förhandskänsla för om det är av intresse?

10 september, 2008 14:43  
Blogger Thomas Tvivlaren skrev...

Förresten, du ska möjligtvis inte till Stockholm i helgen på en scenrelaterad musikupplevelse (för att vara kryptisk för en stund)? Kollade igenom besökarlistan och såg ett bekant handle...

11 september, 2008 16:07  
Blogger Johan Sundström skrev...

Jajjebass, visst är det så, alltid! :)

Vad sen Saker beträffar är/var jag nog mer desperationsförlamad över all bråte i största allmänhet, vilket gör det mesta helt oöverskådligt för mig själv, även om det inte handlar om några tusental saker. Så just nu lutar det nog åt att jag försöker selektera ut det jag verkligen vill ha, och sedan ropar in Stadsmissionen för att rädda mig från resten. För bringa reda i alltsammans känner jag mig mest inkapabel till.

Paul Graham har så rätt om det där med Saker; har man en massa gräfs man inte älskar, börjar de bara belasta en i stället för att tillföra värde.

13 september, 2008 06:21  
Blogger Thomas Tvivlaren skrev...

Kul, då kanske vi ses! :) Inte så lite fräckt och megageekigt att få avnjuta i synnerhet Jeroen Tel...LIVE! :)

Jag är benägen att instämma med Paul Graham (tack för länken). Flyttade runt en del för några år sedan och den riktigt stora nyttan med detta visade sig vara att jag tvingades göra mig av med alla "kan säkert vara bra att ha någon gång"-prylar som belamrade källar- och vindsförråd.

13 september, 2008 11:39  

Skicka en kommentar

Bloggtoppen.se