2006-02-19

13:01 Sova med vänner

På dagens program står att öva litet mer Mozart-opera från 16 till framåt 19, och sen att få i mig någon slags middag, hemma, ute eller i sällskap helt öppet; det ska bli kul att se hur det faller sig. Är jag riktigt duktig, skulle jag sen företa mig någon slags tvätt inför veckan, framåt nattkvisten. Låt oss hoppas på det bästa.

A propos någonting jag skrev igår, undrade någon om ett ex man sover med så där månne är ett som det inte riktigt är helt slut med, då att sova är något folk inte tycks göra tillsammans med sina vänner. En utmärkt fråga jag påtade ihop ett förhoppningsvis lika gott svar till, under tiden jag alldeles glömde bort att sätta på min frukost. (*tassar ut i köket och slår på den bortglömda risgrynsgröten*)

Vad sova beträffar, är det nog faktiskt bara jag som går från normen litet och gärna sover med mina vänner litet då och då, även om det i praktiken huvudsakligen är väninnor det händer med. Är man bara bekväma kring varann, trivs ihop och läget inte är känsligt (som om väninnan blivit med svartsjuk pojkvän, eller vännen med flickvän som inte är bekväm kring mig), är det hur trevligt som helst. Och "sova" behöver inte utläsas som mer än just sova. (Faktiskt! ;-)

Sova tillsammans behöver inte heller vara mer laddat än att äta middag, eller se en film, eller pyssla tillsammans. Mycket trevligare än att göra på egen hand, och rätt typiskt något som det ändå är lättare att få tillfälle till när man känner varann. Kanske går min trivseltröskel för sådant litet lägre än brukligt, men det trivs jag utmärkt bra med. Det finns så onödigt mycket som är tabu- eller Jante-belagt i det här landet ändå, utan att man spär på det mer själv.

Jag sover fortfarande obehindrat med alla mina ex när jag råkar dem, oräknat hon som jag fått för mig skäms för mycket för att vilja eller våga träffa mig längre. (Och nej, Maya är inte något kärleksintresse; vi var sambos av alla fel skäl och fick ett hyfsat naturligt och bra uppbrott för något år sedan när hon hittade en bra besvarad kärlek. Vår relation hade hunnit bli vänskap mer än kärlek sedan länge, redan då.)

När jag försöker räkna efter hur många jag sovit tillsammans med (ja, som i sova) i samma säng, familjen oräknad, får jag det till två pojkar och åtta flickor, varav fyra ex. Jag tycker det är fint att sova tillsammans, på ungefär samma sätt som det är fint att ta hand om och bry sig om varann. Det är ett nära, avklätt (mer eller mindre, om man ser det riktigt bokstavligt) sätt att förhålla sig till varann som ger samhörighet, bekräftelse och tydliga, kännbara signaler av acceptans, bekvämlighet kring och tillit till varann som annars sällan kommer till konkreta uttryck i vår kultur idag. Vi är så ämlans bra på att hålla vakt kring vår privata sfär, tyvärr.

Vad är vi egentligen rädda för? Jag kan i alla fall ta udden av några potentiella rädslor kring vår egen otillräcklighet, som jag tror många känner kring sexuella umgängen: när man sover med vänner, har man ingenting att bevisa, ratas eller tappa ansiktet för; det handlar inte om sexuell prestation, att leva upp till någonting, eller på andra sätt mätas mot. Du är du, din vän är din vän, man kan ligga och prata till sena timmar, massera, pyssla om och kanske hålla om varann, om man inte är litet skygga för fysisk kontakt. Sen somnar man, och vaknar nästa morgon för eventuellt mer av samma vara, frukost och att upptäcka varandras morgonhumör. På sätt och vis mycket av vad som gör kärleks- och samborelationer till det som är bra med dem, utan en hel del av det som också kan kännas låsande, begränsande eller ett läskigt stort steg med dem.

Det är rätt många saker att ta sig för som ibland gör sig bättre med sällskap än utan. Sova är en av dem.

0 kommentar:

Skicka en kommentar

06:36 Ett nos på Spray Date och Meetic

Jag skulle vilja önska alla en god lördag, så här litet i efterskott; jag hoppas ni haft en, och till den som missade chansen, kanske en god söndag i stället. Min halkade rätt, efter en litet snöplig parentetisk miss i ett i övrigt rätt väl förrättat morgonprogram. Ett litet referat av sistonet, dock, som tar sig uttryck i ett litet referat om snöpliga datingsiter.

Det är cirka midnatt, och jag har just lagt ett par kvällars lekande med Spray Date bakom mig. Jag tycker egentligen inte om Spray Date; det är en övervintrande ganska usel website från yngre portalåldern, vilket stavas ett gytter länkar, kladd och reklam, samt ett stort mått inlåsning, på bekostnad av vad information och funktion man som användare vill se och ha lätt åtkomlig. Som något slags låtsasplåster på det omdömet kan tillstås att deras systersite Meetic (förefallandevis med samma syfte, men större omfattning, i att täcka in världen i stort) är sju resor värre, och gjort ännu mer våld på användarupplevelsen. Mer om det senare.

Att jag ändå lekt med Spray Date, kom sig av att jag på något vis jag inte vet någonting om råkat få ett smakprov på deras betalmedlemskap, och ville testköra litet. De enda observerbara skillnaderna mellan betala och icke tycks vara ett par rätt löjliga parametrar de ruckar på, att få en finkornigare söksida för folk och en billig aggregationsvy över profilinfo med egna kommentarer för folk man blivit nyfiken på. (Ett eget söndagshack brukar typiskt bli behändigare än sistnämnda.) Sidor laddar för övrigt segt som sirap, deluxe eller inte; tre sekunder per byte tycks vara normen.

Nå, jag passade på att nyttja min behörighet till att ta en snabtitt på alla i trakten som tycker lika illa om rökning som jag. Trevligt folk och trevlig site är ju dock helt orelaterade mätpunkter, och även om siten erbjuder ett minimum av möjligheter att ge någon slags djupare inblick i vem man är och vad man tycker, tänker och känner för, fann jag en handfull flickeflarn det föreföll både lönt och intressant att slå upp en konversation med.

Sen ägnade jag en stund åt att raka bort skräp från sidorna; det stora sidhuvudet fick stryka på foten, likaså sidfoten, alla länkar som öppnar nya fönster och all flash. Tack vare att bara sitens användbarhet (och inte webdesign) var kvar före tvåtusentalet, tog det bara någon ynka minut att få till det. Annonserna äter AdBlock upp. Efter det, och ett litet pyssel för att klämma in litet större bilder där det var relevant, blev det snudd på trevligt att använda siten. Kag har kanske inte lärt mig att göra ett hem hemtrevligt, men i webdomänen vet jag hur man städar och bor in sig.

Meetic, som jag också provade på som allra hastigast, hade kombinerat samma känsla för webdesign med den omisskännliga känslan för girighet och inlåsning som kommer av att införa en site-valuta och portmonnä som sagda valuta tickar bort från, så fort du gör någonting på siten, som att läsa ett brev du fått, eller att besöka någons profil. Tillkomme då finessen att någon läser genom varje profil och säger bu eller bä om den ska få finnas kvar i det skicket. Om den inte gör det, kastas den med en schwung utan like i den stora bithinken i himlen, eller de sälla jaktmarkerna, om man så föredrar; vad man eventuellt kan ha skrivit som var så fel får man inte reda på, och kan man heller inte se som utgångspunkt för att skriva ett nytt presumtivt självpresenterande.

Kassation; de min text, jag deras site. Synd, på en liten sak jag hade det dåliga omdömet att anförtro deras bithink med, som lydde någonting i stil med det här (beklagligt att jag inte sparade den; jag hittade ett par formuleringar jag tyckte om, och nu inte får fatt på):

Hjärta, hjärna, hud. Proportionerna må skifta, men alla tre är viktiga. Vilja, drömmar och fantasier likaså. Nyfikenhet, erfarenhet och kunskap. Tanke, känsla och handling. Det finns så mycket att peka på som är viktigt, och varken bör eller kan separeras från varann och odlas i renkultur. Vad är viktigt för dig?

De har rent humoristiska priser också, för övrigt. Eller så är det bara dyrare att konsumera tjänsten som man, svensk, 28-åring, ogift, eller något annat fiffigt de tänkt ut. Nåja, nog om det.

Jag hade tittat ut en finfin buss till operaregiövningen i Johannelund i morse, men stod på fel sida av vägen, och kom inte på det förrän strax efter bussen passerat motstående hållplats. Det var fånigt. Jag hann inte genskjuta bussen vid Trädgårdstorget heller, vilket också var litet fånigt. Mindre fånigt var att hälsa på Maya efteråt, framåt eftermiddagen. Vi var rätt trötta båda två, och sov ett par timmar. Mysligt. Sen lagade vi middag, umgicks, visade varandra varsin fånig kortfilm på nätet, och hade trevligt i största allmänhet. Hon bor rätt bra där, även om det ligger litet för avigt till för min egen smak.

Kvällen diffunderade ut i nättjatter med trevliga människor, och den smått revolutionerande tanken att modellera om en tjejs vilja, på det där viset det är närmast kutym att tjejer ska pojkars. Det är en slags underförstådd omöjlighet som flicksläktet gjort ett jättebra jobb med att inte ens tända tanken på att det skulle vara möjligt, men nyss brast inneslutningen, och den lilla tanken slapp lös, alldeles liten och naken. Passen eder, flickor, så inte någon kommer och lurar av er alla väl förborgade hemliga vapen! :-)

0 kommentar:

Skicka en kommentar

Bloggtoppen.se