03:42 Missinassenmurmurando
Sängstupt 19. Uppvaknad 02, full med jobb. Drömt att ett djuptekniskt mail till Fredrik blivit shanghajat av någon ateknisk administratörsdron som lagts in som filter före min vän (men kollega i drömmen) för att skydda hans tid, och rätt vad det var satt jag i en soppa av att pedagogiskt förklara vad "(optional) boolean attribute" var, med bilder av små spakar som kunde finnas, inte finnas, och när de fanns, stå i läget Av, eller På. (Det blev droppen, som fick mig att vakna.)
En timmes ströbloggläs hos flickeflarn jag i en annan livsepok, säg för en månad sedan, hade spårat upp närmare inpå huden, om jag kunnat. Nu lätt varvat med mysiskt brevskriv till käraste, och i slutändan en liten ordrännil som plaskade ned i en flaska, korkades igen och kastades ut över näthavet, åt Göteborg till. Den kommer nog fram till morgonkvisten, eller eftermiddagen, kanske, i tävlan med andra mysliga försändelser.
Kommaterade han lyckligt.
Två timmar gångna, tre kvar tills det bär ut på cykeln, morgondimslöjorna över vattnen, höstblossande lövskogspartier, förbi fårhagen, fram längsmed häststigen, runda kröken till cykelstället vid lärarrummet, ännu en dag med skvadronen ensifferåriga barn, ett litet stim lärare och lärarkandidater och slutligen kanske ånyo ett tidigt sänggående. Onsdag idag betyder torsdag och kör först i morgon kväll, och sen fredag med en liten jobbdeadline jag kanske fixar. Maskinliv och viss längtkryddan i ryggen, ett sakta kölvatten som ibland bubblar upp omkring mig och blir precis allting. Dröm, verklighet, nu, framtid och lyckelflum eller bara vara.
Varvar stress och hisnande jobbelastning med långa skär över isarna, med vårsolen i blick, en termos blåbärssoppa, bredda mackor och vän vid min sida, dröm, verklighet och delar av livet som magiskt pusslar ihop sig till något riktigt bra lappverk som täcker in alla viktiga ting, utan att få ihop egentligen någonting mer än känslorna. Men oj så de trivs, mellan varven. Nu en doft jobb, som i drömmen, men utan middleman. Eller middleadministratös. Brr. Slita släpa, bygga bygga, pyssla syssla.
Igår tio lönnlövskronor, idag lönnlövslektion på papper i tvåan, i morgon kanske en lönnlöv naturell i fyran. Och sen sjunga, helga, lyckligt lyckligt ljuvligt besök i några dagar, och efter det vete fåglarna vart livet bär. Som sig bör.
En timmes ströbloggläs hos flickeflarn jag i en annan livsepok, säg för en månad sedan, hade spårat upp närmare inpå huden, om jag kunnat. Nu lätt varvat med mysiskt brevskriv till käraste, och i slutändan en liten ordrännil som plaskade ned i en flaska, korkades igen och kastades ut över näthavet, åt Göteborg till. Den kommer nog fram till morgonkvisten, eller eftermiddagen, kanske, i tävlan med andra mysliga försändelser.
Kommaterade han lyckligt.
Två timmar gångna, tre kvar tills det bär ut på cykeln, morgondimslöjorna över vattnen, höstblossande lövskogspartier, förbi fårhagen, fram längsmed häststigen, runda kröken till cykelstället vid lärarrummet, ännu en dag med skvadronen ensifferåriga barn, ett litet stim lärare och lärarkandidater och slutligen kanske ånyo ett tidigt sänggående. Onsdag idag betyder torsdag och kör först i morgon kväll, och sen fredag med en liten jobbdeadline jag kanske fixar. Maskinliv och viss längtkryddan i ryggen, ett sakta kölvatten som ibland bubblar upp omkring mig och blir precis allting. Dröm, verklighet, nu, framtid och lyckelflum eller bara vara.
Varvar stress och hisnande jobbelastning med långa skär över isarna, med vårsolen i blick, en termos blåbärssoppa, bredda mackor och vän vid min sida, dröm, verklighet och delar av livet som magiskt pusslar ihop sig till något riktigt bra lappverk som täcker in alla viktiga ting, utan att få ihop egentligen någonting mer än känslorna. Men oj så de trivs, mellan varven. Nu en doft jobb, som i drömmen, men utan middleman. Eller middleadministratös. Brr. Slita släpa, bygga bygga, pyssla syssla.
Igår tio lönnlövskronor, idag lönnlövslektion på papper i tvåan, i morgon kanske en lönnlöv naturell i fyran. Och sen sjunga, helga, lyckligt lyckligt ljuvligt besök i några dagar, och efter det vete fåglarna vart livet bär. Som sig bör.
0 kommentar:
Skicka en kommentar