14:49 Mat-och-sov-klocka

Ju mer jag tänker på det, dess mer helt rätt känns det. Med hedersingenjör Skalman som den stora barndomshjälten i mitt liv, blev det delvis en Skalman av mig till slut, och med brister och allt. Jag är bara ett par snäpp efter med att teknifiera mitt liv till mats och sömns ännu. Det är två saker jag inte är så bra på när jag är singel, och uppriktigt sagt tror jag att det var precis där idén kom till Skalman med, givet precis samma förutsättningar. Jag glömmer bort tiden, och upptäcker att energiförrådet är på upphällningen, och två gånger av tre är det en måltid jag missat, annars att natta mig och sova ifatt. Lösningen? En gadget, förstås!

Och så följer man den slaviskt.

Det borde kunna fungera alldeles utmärkt. Och man ska nog göra det helt enligt konstens alla regler också med en mojt man har med sig överallt, och som ger en impuls att ta en frukt och laga mat och sova, om vartannat, enligt någon dygnscykel man provar ut och konstaterar sig må bra av. Jag har på sistone börjat fundera på om denna gadget månde vara en iPod. Det är rätt mycket som talar för det, känns det som, i synnerhet sedan jag härom dagen konstaterat att det som hindrat mig från att köpa en hittills, att de inte spelar de ljudformat jag vill (flac, ogg vorbis och annat DRM-fritt utan kvalitetsavkall), inte stämmer längre om man installerar Rockbox i den, ett fritt alternativt funktionellt mjukvaruskal som är gratis, fritt och öppen kod -- och hela tiden vidareutvecklas, om man bryr sig. Så potentialen för att bygga in också en fin mat-och-sov-klocka där i krokarna, kanske med ett par visare och fina bilder på frukt, mat och kudde, är, minst sagt, slående. Det skulle göra min dag, helt klart. För att inte tala om natt.

Ett sådant hack är värt pengar. Jag kan lätt betala någon annan för att bygga det åt mig, om jag inte drar slipstenen själv. Vi får se. Jag är i alla fall rätt säker på att jag ska skaffa mig en mat-och-sov-klocka. Sen får vi se hur slaviskt jag följer den. Hälsar man på en trevlig skånetös och ser Moulin Rouge framåt bortre kanten av dygnet, som igår, kanske man inte bara somnar med huvudet i hennes knä för att den säger att man borde. (Inte ens om hjärtat håller med.) Ibland måste man foga sig till andras känslor med, när de säger "inte redo än". Men oftast?