11:56 Ett stycke nutid
Klockan är litet efter fem. Dimslöjor ligger över fälten kring Linköping, det är tyst, tomt på folk och trots majvärmens stora solar och shorts-och-T-shirt-väder, har temperaturen krupit ner till en sex till åtta grader så här i gryningstimmen. Jag står i ett helt insomnat Mjärdevi och väntar på första morgonbussen, som jag gjort några gånger på sistone. Är det någon gång man är garanterad total arbetsro, är det om nätterna.
En bil passerar, och saktar in när den närmar sig hållplatsen i andra färdriktningen, mot Lambohov till. Den stannar dock inte, utan far vidare lika fort som den kom. Jag huttrar litet, för jag råkade glömma att jag nog skulle bli kvar sent när jag tidigare föregående dag till fots gav mig av att promenera till jobbet i solgasset, så någon jacka har jag inte på mig. En till bil bromsar in, men stannar inte heller den. Sen kommer min buss, och jag får en stunds respit från kylan.
Det är mest utländska påbrån som reser med första morgontrafiken från Lambohov idag med. Jag undrar litet grand för mig själv vilka socioekonomiska förhållanden och liv som döljer sig bakom var och en, och vart de är på väg just nu; vad de gör om en timme. Tio minuter senare kliver jag av bussen igen vid Gamla Linköping, där bussarna brukar dö under fuktigare dagar. Det har inte regnat på mer än en vecka nu. Men kallt är det, likafullt.
Små dagrar solljus tittar dock redan fram mellan träden. Halva parkeringen bort mot universitetet till är avspärrad för något slags byggarbete. Jag slår en lov runt omgivningen, för det är mer än tio minuter tills min 214 mot Södra Berga går, och det är faktiskt för kallt för att stå still. En hund med förare promenerar förbi, och det plaskar litet i skogsbrynet en bit bort. Jag återvänder till hållplatsen när en annan buss närmar sig. En bil stannar till som hastigast, men far strax vidare igen.
Jag ställer mig intill en ljussatt men i övrigt ointressant hyttreklamskylt för någonting för extra läsljus, och läser vidare i min Hogfather, som det snart inte är så mycket kvar av längre. Ännu en bil stannar till framför mig, och nu kliver det ut någon på passagerarsidan, som dock prompt vänder åter till värmen i kupén, innan de far iväg igen.
Då slår det mig plötsligt vad det är morgonbilisterna är ute efter. Morgonens Metro och Extra har inte dykt upp i busskurerna än! Mitt stalltips är att vänta till framåt sex eller sju innan ni rädar gratistidningsholkarna; Metro har jag sett fyllas på i Mjärdevi klockan 06:33.
En bil passerar, och saktar in när den närmar sig hållplatsen i andra färdriktningen, mot Lambohov till. Den stannar dock inte, utan far vidare lika fort som den kom. Jag huttrar litet, för jag råkade glömma att jag nog skulle bli kvar sent när jag tidigare föregående dag till fots gav mig av att promenera till jobbet i solgasset, så någon jacka har jag inte på mig. En till bil bromsar in, men stannar inte heller den. Sen kommer min buss, och jag får en stunds respit från kylan.
Det är mest utländska påbrån som reser med första morgontrafiken från Lambohov idag med. Jag undrar litet grand för mig själv vilka socioekonomiska förhållanden och liv som döljer sig bakom var och en, och vart de är på väg just nu; vad de gör om en timme. Tio minuter senare kliver jag av bussen igen vid Gamla Linköping, där bussarna brukar dö under fuktigare dagar. Det har inte regnat på mer än en vecka nu. Men kallt är det, likafullt.
Små dagrar solljus tittar dock redan fram mellan träden. Halva parkeringen bort mot universitetet till är avspärrad för något slags byggarbete. Jag slår en lov runt omgivningen, för det är mer än tio minuter tills min 214 mot Södra Berga går, och det är faktiskt för kallt för att stå still. En hund med förare promenerar förbi, och det plaskar litet i skogsbrynet en bit bort. Jag återvänder till hållplatsen när en annan buss närmar sig. En bil stannar till som hastigast, men far strax vidare igen.
Jag ställer mig intill en ljussatt men i övrigt ointressant hyttreklamskylt för någonting för extra läsljus, och läser vidare i min Hogfather, som det snart inte är så mycket kvar av längre. Ännu en bil stannar till framför mig, och nu kliver det ut någon på passagerarsidan, som dock prompt vänder åter till värmen i kupén, innan de far iväg igen.
Då slår det mig plötsligt vad det är morgonbilisterna är ute efter. Morgonens Metro och Extra har inte dykt upp i busskurerna än! Mitt stalltips är att vänta till framåt sex eller sju innan ni rädar gratistidningsholkarna; Metro har jag sett fyllas på i Mjärdevi klockan 06:33.
postad 11:56 |
Permanent länk |
|
0 kommentar
0 kommentar:
Skicka en kommentar