08:50 Giriga förbenade Nordea!
Mutter!
Då jag släpat litet med tidrapporteringen och det börjat bli litet småskralt på mitt rörliga-pengar-konto, tänkte jag överföra litet pengar från sparfonder jag, av någon mig för stunden obegriplig och definitivt daterad anledning, haft i Nordea. Någon gång härom året, har jag för mig att jag ville göra sammalunda, och knatade in på deras kontor, bad dem utföra transaktionen, och fick dessutom med mig ett kuvert koder för att själv kunna göra detta, lika gratis, men smidigare för både mig och dem, på nätet. Fint som snus; jag vill minnas att jag gick hem, provade logga in och konstaterade att jo, det fungerade. Sen glömde jag prompt bort min personliga kod, eftersom jag nästan aldrig har anledning att röra mitt fonderade sparkapital. (Jag skyr att hantera pengar som pesten, och glömmer helst bort sådant långa tider när det alls är möjligt.)
Igår hälsade jag på på samma kontor igen, för att hämta ut ny kod, men hade inte det goda omdömet att fråga om de kunde sköta samma transaktion åt mig igen på plats, utan nöjde mig med mitt kuvert, och promenerade hem det, för att sköta pengaflytten när min hyresavi landat hos mig. I morse loggade jag in för att finna att för att flytta pengar någonstans alls, även mellan Nordeas egna fonder och konton, måste man signera sig för en månatlig kostnad á just nu tolv kronor, ochsåvardetmeddet. Som bonus, var man också tvungen att teckna sig för denna regelbundet intermittenta stöld för att få ta del av informationen om dessa betaltjänster och villkoren därikring, utöver att de kostade tolv kronor i månaden just nu, litet mindre (sex? nio?) om man i något godtroget ögonblick anförtrott all sin bankaktivitet åt Nordea och förärat sig titeln "Pluskund", eller något liknande, i mina ögon synnerligen synonymt med "Lurad!".
Och som grädde på bonusen får jag just nu, en god kvart efter att ha klickat i den tre steg långa dialogen "Ja, jag vill att ni sakta tullar på mitt konto för förmånen att kanske kunna flytta omkring mina pengar", allenast en sida med ett rött "FEL", och ett blått "SYSTEMET ÄR TILLFÄLLIGT UR FUNKTION", "Var vänlig försök senare." varhelst jag i Nordeas nätbank mig än vänder. Hurra!
Jag sköter mina dagliga monetära ärenden i Skandiabanken, en bank som må vara inte har landets vackraste rykte om sig av att hantera pengar snyggt och etiskt, och det ena med det tredje, men de tar inte betalt för att jag anförtror dem mina pengar och också förväntar mig kunna använda dem till något, eller har åtminstone den goda smaken att väga av sådana eventuella inboende kostnader mot den räntesats de väljer att ge mig på mitt innestående kapital. Det ser ut som att Skandiabanken kan få ta över mina fonderingar med inom kort, och jag ger katten i att det säkert innebär att ditt och datt går med förlust på illa valt tillfälle att terminera, eller vad annat som kan tänkas gälla när man med mitt obefintliga monetära sinne byter bank i ren och skär indignation.
Inte hade Nordea heller någon elpostadress publicerad synligt någonstans, där man som telefonskygg individ kunnat vädra sådana här frågeställningar och ge dem en chans att förklara att det verkligen är så här de bedriver sin bank och att jag inte missat att jag kan göra si eller så för att behålla mitt kapital i deras famn utan att de börjar tulla på det, utöver vad förvaltningsavgifter och liknande de redan nu kammar hem.
(Och mest för att inte göra orättvisa jämförelser utan att ha kollat andra sidan, konstaterade jag just att jo, Skandiabanken kan man kontakta även med telefonfobi, via formulär på hemsidan. Till vem det anbelangar i andra banker: se och lär. Tack.)
Då jag släpat litet med tidrapporteringen och det börjat bli litet småskralt på mitt rörliga-pengar-konto, tänkte jag överföra litet pengar från sparfonder jag, av någon mig för stunden obegriplig och definitivt daterad anledning, haft i Nordea. Någon gång härom året, har jag för mig att jag ville göra sammalunda, och knatade in på deras kontor, bad dem utföra transaktionen, och fick dessutom med mig ett kuvert koder för att själv kunna göra detta, lika gratis, men smidigare för både mig och dem, på nätet. Fint som snus; jag vill minnas att jag gick hem, provade logga in och konstaterade att jo, det fungerade. Sen glömde jag prompt bort min personliga kod, eftersom jag nästan aldrig har anledning att röra mitt fonderade sparkapital. (Jag skyr att hantera pengar som pesten, och glömmer helst bort sådant långa tider när det alls är möjligt.)
Igår hälsade jag på på samma kontor igen, för att hämta ut ny kod, men hade inte det goda omdömet att fråga om de kunde sköta samma transaktion åt mig igen på plats, utan nöjde mig med mitt kuvert, och promenerade hem det, för att sköta pengaflytten när min hyresavi landat hos mig. I morse loggade jag in för att finna att för att flytta pengar någonstans alls, även mellan Nordeas egna fonder och konton, måste man signera sig för en månatlig kostnad á just nu tolv kronor, ochsåvardetmeddet. Som bonus, var man också tvungen att teckna sig för denna regelbundet intermittenta stöld för att få ta del av informationen om dessa betaltjänster och villkoren därikring, utöver att de kostade tolv kronor i månaden just nu, litet mindre (sex? nio?) om man i något godtroget ögonblick anförtrott all sin bankaktivitet åt Nordea och förärat sig titeln "Pluskund", eller något liknande, i mina ögon synnerligen synonymt med "Lurad!".
Och som grädde på bonusen får jag just nu, en god kvart efter att ha klickat i den tre steg långa dialogen "Ja, jag vill att ni sakta tullar på mitt konto för förmånen att kanske kunna flytta omkring mina pengar", allenast en sida med ett rött "FEL", och ett blått "SYSTEMET ÄR TILLFÄLLIGT UR FUNKTION", "Var vänlig försök senare." varhelst jag i Nordeas nätbank mig än vänder. Hurra!
Jag sköter mina dagliga monetära ärenden i Skandiabanken, en bank som må vara inte har landets vackraste rykte om sig av att hantera pengar snyggt och etiskt, och det ena med det tredje, men de tar inte betalt för att jag anförtror dem mina pengar och också förväntar mig kunna använda dem till något, eller har åtminstone den goda smaken att väga av sådana eventuella inboende kostnader mot den räntesats de väljer att ge mig på mitt innestående kapital. Det ser ut som att Skandiabanken kan få ta över mina fonderingar med inom kort, och jag ger katten i att det säkert innebär att ditt och datt går med förlust på illa valt tillfälle att terminera, eller vad annat som kan tänkas gälla när man med mitt obefintliga monetära sinne byter bank i ren och skär indignation.
Inte hade Nordea heller någon elpostadress publicerad synligt någonstans, där man som telefonskygg individ kunnat vädra sådana här frågeställningar och ge dem en chans att förklara att det verkligen är så här de bedriver sin bank och att jag inte missat att jag kan göra si eller så för att behålla mitt kapital i deras famn utan att de börjar tulla på det, utöver vad förvaltningsavgifter och liknande de redan nu kammar hem.
(Och mest för att inte göra orättvisa jämförelser utan att ha kollat andra sidan, konstaterade jag just att jo, Skandiabanken kan man kontakta även med telefonfobi, via formulär på hemsidan. Till vem det anbelangar i andra banker: se och lär. Tack.)
0 kommentar:
Skicka en kommentar