17:42 A gentleman's shoes
Vädret soppar till alltmer; Linköping blir Göteborg, blir London. Vid 16 är det grått, vid 17 kolsvart. Novembret är här med full kraft. Idag försvann de övre delarna av domkyrkan helt, höljt i dimslöjor på ett sätt som fick den att te sig oändligt hög, på ett ganska respektingivande sätt, sedd från trafikljuset Hunnebergsgatan-C-ring, vid biblioteket. Där har det för övrigt just satts upp ett cyklisträkneverk av samma snitt som länge suttit i Stockholm strax ovanför Slussen mot Söder till; en stor, prydlig, grön skylt med dagens och senaste årets skörd. Trevligt. Än har den dock inte börjat lysa några siffror när man susar förbi.
Jag har konstaterat att jag behöver snylta på mina klädkunniga väninnor för att köpa på mig mer garderob. Efter att en längre tid allt oftare ha dragit på mig så gott som uteslutande vad jag nog som mindre sett som "finbyxor" man inte tar på sig annat än vid särskilda tillfällen, är det mer sällsynt att bär jeans, bekvämfula kängor och annat funktion/komfort före form. Med ett par strikta svarta byxor känns det mer lätt och rätt att glida i ett par sammalunda skor, och jag har på tok för litet andra accessoarer att komplettera med. En juste svart jacka är ungefär allt; sen brister kompositionen.
Men det är skönt att svida i sig sådant och sedan inte ägna en tanke i världen åt kläder, nöjd med en slags enkelhet som mer återspeglar sig i snitt, funktion och minimalism än i materialkompromisser. Snyggt, strikt, bekvämt, och jag är helt nöjd med att inte lägga en minsta tanke på dem mer, ens när jag tar på dem. Det är en lyx och frihet att inte behöva tänka eller göra några överväganden om saker man inte bryr sig om eller förmår intressera sig för. Kläder har precis den nischen för mig, även om det är roligt att ge folk som frotterar sig med mig känslan av att få brösta sig litet åt att gå bredvid mig, som jag ibland känt blir effekten. Jag tror jag förstår de flickor som för denna glädje plöjer ned enorma mängder tid och energi i att bli och uppfattas som lyxiga, litet bättre än jag gjort förut. Det är bara inget stort fokus för mig; mer en positiv bisak att få glädja andra så enkelt, med någonting som dessutom inte är en kompromiss för mig.
Annat än att jag som sagt inte fixar att leta rätt på denna garderob själv. Vilket i min bok betyder att det är hög tid att åka till Stockholm och flänga ut på stan med Marie, som i våras ekiperade mig två par juste:a skor, ett par dito jeans, och förmodligen en del annat med jag glömt. Jag hade tänkt åka igår, egentligen, men kom fullständigt av mig i fastsegnade hösthjulspår, så nu får det nog bli på fredag i stället, så jag inte bommar körsången i övermorgon. Med litet tur passar det ihop någonstans med att dinera Emma, krama om lika urspårad Angelica (må hon få fara till Frankrike eller Italien med Tysklandsförlovade pojkvännen snart), och kanske säga hej till Felicia också. Kanske rentav krocka med Henrik någonstans, till slut; det är litet roligt att vi fortfarande aldrig träffat varann, trots att vi radarparat litet över nätet i något år, jag tussat ihop honom litet grand med mina bekanta i Kalifornien som han sedemera blivit arbetskamrat med och själv varit och hälsat på ett tag, i San Francisco, ett par veckor efter min egen vistelse där i somras. Men träffa varann på riktigt har vi faktiskt fortfarande inte kommit för oss. :-) Jag har på känn att just det inte blir av den här helgen heller. ^_^
Men mer kläder vore juste. Jag har löjligt ont om snygga tröjor, till exempel, och att ha en handfull så man inte har någon brådska ned i tvättstugan jämt och ständigt vore inte dumt alls. Care to join me?
Jag har konstaterat att jag behöver snylta på mina klädkunniga väninnor för att köpa på mig mer garderob. Efter att en längre tid allt oftare ha dragit på mig så gott som uteslutande vad jag nog som mindre sett som "finbyxor" man inte tar på sig annat än vid särskilda tillfällen, är det mer sällsynt att bär jeans, bekvämfula kängor och annat funktion/komfort före form. Med ett par strikta svarta byxor känns det mer lätt och rätt att glida i ett par sammalunda skor, och jag har på tok för litet andra accessoarer att komplettera med. En juste svart jacka är ungefär allt; sen brister kompositionen.
Men det är skönt att svida i sig sådant och sedan inte ägna en tanke i världen åt kläder, nöjd med en slags enkelhet som mer återspeglar sig i snitt, funktion och minimalism än i materialkompromisser. Snyggt, strikt, bekvämt, och jag är helt nöjd med att inte lägga en minsta tanke på dem mer, ens när jag tar på dem. Det är en lyx och frihet att inte behöva tänka eller göra några överväganden om saker man inte bryr sig om eller förmår intressera sig för. Kläder har precis den nischen för mig, även om det är roligt att ge folk som frotterar sig med mig känslan av att få brösta sig litet åt att gå bredvid mig, som jag ibland känt blir effekten. Jag tror jag förstår de flickor som för denna glädje plöjer ned enorma mängder tid och energi i att bli och uppfattas som lyxiga, litet bättre än jag gjort förut. Det är bara inget stort fokus för mig; mer en positiv bisak att få glädja andra så enkelt, med någonting som dessutom inte är en kompromiss för mig.
Annat än att jag som sagt inte fixar att leta rätt på denna garderob själv. Vilket i min bok betyder att det är hög tid att åka till Stockholm och flänga ut på stan med Marie, som i våras ekiperade mig två par juste:a skor, ett par dito jeans, och förmodligen en del annat med jag glömt. Jag hade tänkt åka igår, egentligen, men kom fullständigt av mig i fastsegnade hösthjulspår, så nu får det nog bli på fredag i stället, så jag inte bommar körsången i övermorgon. Med litet tur passar det ihop någonstans med att dinera Emma, krama om lika urspårad Angelica (må hon få fara till Frankrike eller Italien med Tysklandsförlovade pojkvännen snart), och kanske säga hej till Felicia också. Kanske rentav krocka med Henrik någonstans, till slut; det är litet roligt att vi fortfarande aldrig träffat varann, trots att vi radarparat litet över nätet i något år, jag tussat ihop honom litet grand med mina bekanta i Kalifornien som han sedemera blivit arbetskamrat med och själv varit och hälsat på ett tag, i San Francisco, ett par veckor efter min egen vistelse där i somras. Men träffa varann på riktigt har vi faktiskt fortfarande inte kommit för oss. :-) Jag har på känn att just det inte blir av den här helgen heller. ^_^
Men mer kläder vore juste. Jag har löjligt ont om snygga tröjor, till exempel, och att ha en handfull så man inte har någon brådska ned i tvättstugan jämt och ständigt vore inte dumt alls. Care to join me?
mycket med det världsliga
Vädret är toppen här :)