06:50 Senior
Somliga saker händer så sakta att man inte lägger märke till dem.
Vi intervjuade en kandidat till utvecklingschef idag på jobbet, och litet så där i förbifarten, nämnde min kollega David att det lilla team utvecklare vi utgör, är ganska väl etablerade (hur sjutton översätter man bäst "senior", tro?) i våra respektive kompetenser. Vilket väl inte är helt förvånande i sig, men det är någonting jag inte riktigt tänkt på. Jag har alltid omgett mig med en såpass rik samling ännu mer erfarna hackurs, att det inte riktigt slagit mig hurpass långt, djupt och brett jag själv tagit mig.
Under de senaste tjugo åren.
Vilket inte heller riktigt slagit mig. :-) Hur länge jag påtat med programmering, med mera, med andra ord. Jag fick en annan liten vift av det igår kväll, när jag förnöjt tog till mig nyheten att Apple för några dagar sedan gjorde det mesta av MacPaint och QuickDraw, roten till succén från den ursprungliga mac-datorn, som open source, nu 26 år senare.
Jag tankade hem det på några sekunder, och nosade omkring litet i dem; högst välstrukturerad, prydlig motorola 68k-assembler som Bill Atkinson skrivit, och, i fallet MacPaint, en stump pascal-liknande högnivåkod ovanpå alltsammans som snörde ihop verktygslådan till ett interaktivt program. En trevlig prick, för övrigt -- som sadlat om till naturfotograf, sedan dess. Jag har träffat honom, och köpt hans fina vykortsapplikation till iPhone, som låter mig skicka oerhört prydliga vykort från hans eller mitt eget galleri, vart jag vill i världen. Rekommenderas (sök på hans namn i äppelfären, den som vill prova).
De senaste veckorna har jag till och med känt mig litet som den tekniska grundaren i mitt företag jag på pappret varit sedan flera år, efter att vi stökat om litet, skaffat oss företagspresident (titlar är roligt :-), med mera. Det har mynnat i att jag engagerat mig mycket mer i strategiska beslut, av olika slag, och brytt mig litet mer om riktning, budskap och presentation -- och plitat litet fler mail i sådana frågor, i stället för att rycka på axlarna och låta mer ledningsaktiga jeppar pyssla med sådant utan infall från mitt håll. Det har varit ganska kul omväxling, och höjt en del gillande ögonbryn nyligen.
Mer än halva tiden jag jobbat i teknik-startup, har det känts mer som en helt vanlig, rätt sömnig, arbetsplats, men sedan vi bytte ledare, har vi tuffat på i mycket mer experimentell anda. Det är riktigt roligt. :-) Och jag har börjat behöva (samt velat) lära mig mycket mer nyheter nyligen än på flera år, vilket också är rätt kul. Teknik av olika slag som luktar gott, dessutom, inte bara hur man späker riktigt rangliga webläsare att bete sig som om de inte vore rostiga.
Men vi har fortfarande inte fått fatt på någon bra designer. Det är lurigt att hitta sådana här; de tar slut så fort. Vill någon händelsevis flytta hitåt? Det är soligt, varmt och skönt, större delen av året. Somrarna är bara litet mindre somriga, såtillvida att de, på sydliga breddgraders vis, utmärker sig genom att solen går ned redan före klockan nio på kvällen. Men även om det här årets sommar är en av de fem kallaste de senaste 40 åren i den här trakten, klarar man sig bra även efter solnedgången utan jacka; jag har knatat hem från tåget i T-shirt eller långärmat i alla fall de senaste två-tre månaderna, tror jag.
Vi intervjuade en kandidat till utvecklingschef idag på jobbet, och litet så där i förbifarten, nämnde min kollega David att det lilla team utvecklare vi utgör, är ganska väl etablerade (hur sjutton översätter man bäst "senior", tro?) i våra respektive kompetenser. Vilket väl inte är helt förvånande i sig, men det är någonting jag inte riktigt tänkt på. Jag har alltid omgett mig med en såpass rik samling ännu mer erfarna hackurs, att det inte riktigt slagit mig hurpass långt, djupt och brett jag själv tagit mig.
Under de senaste tjugo åren.
Vilket inte heller riktigt slagit mig. :-) Hur länge jag påtat med programmering, med mera, med andra ord. Jag fick en annan liten vift av det igår kväll, när jag förnöjt tog till mig nyheten att Apple för några dagar sedan gjorde det mesta av MacPaint och QuickDraw, roten till succén från den ursprungliga mac-datorn, som open source, nu 26 år senare.
Jag tankade hem det på några sekunder, och nosade omkring litet i dem; högst välstrukturerad, prydlig motorola 68k-assembler som Bill Atkinson skrivit, och, i fallet MacPaint, en stump pascal-liknande högnivåkod ovanpå alltsammans som snörde ihop verktygslådan till ett interaktivt program. En trevlig prick, för övrigt -- som sadlat om till naturfotograf, sedan dess. Jag har träffat honom, och köpt hans fina vykortsapplikation till iPhone, som låter mig skicka oerhört prydliga vykort från hans eller mitt eget galleri, vart jag vill i världen. Rekommenderas (sök på hans namn i äppelfären, den som vill prova).
De senaste veckorna har jag till och med känt mig litet som den tekniska grundaren i mitt företag jag på pappret varit sedan flera år, efter att vi stökat om litet, skaffat oss företagspresident (titlar är roligt :-), med mera. Det har mynnat i att jag engagerat mig mycket mer i strategiska beslut, av olika slag, och brytt mig litet mer om riktning, budskap och presentation -- och plitat litet fler mail i sådana frågor, i stället för att rycka på axlarna och låta mer ledningsaktiga jeppar pyssla med sådant utan infall från mitt håll. Det har varit ganska kul omväxling, och höjt en del gillande ögonbryn nyligen.
Mer än halva tiden jag jobbat i teknik-startup, har det känts mer som en helt vanlig, rätt sömnig, arbetsplats, men sedan vi bytte ledare, har vi tuffat på i mycket mer experimentell anda. Det är riktigt roligt. :-) Och jag har börjat behöva (samt velat) lära mig mycket mer nyheter nyligen än på flera år, vilket också är rätt kul. Teknik av olika slag som luktar gott, dessutom, inte bara hur man späker riktigt rangliga webläsare att bete sig som om de inte vore rostiga.
Men vi har fortfarande inte fått fatt på någon bra designer. Det är lurigt att hitta sådana här; de tar slut så fort. Vill någon händelsevis flytta hitåt? Det är soligt, varmt och skönt, större delen av året. Somrarna är bara litet mindre somriga, såtillvida att de, på sydliga breddgraders vis, utmärker sig genom att solen går ned redan före klockan nio på kvällen. Men även om det här årets sommar är en av de fem kallaste de senaste 40 åren i den här trakten, klarar man sig bra även efter solnedgången utan jacka; jag har knatat hem från tåget i T-shirt eller långärmat i alla fall de senaste två-tre månaderna, tror jag.
0 kommentar:
Skicka en kommentar