23:31 Ungerskt, pengar och planer

Det är svårt att packa; rakapparaten blev kvar hemma (fast laddsladden kom med! Och Ungern har samma elkontakter som vi har själva), framlagd på något bra ställe, kudde och färdgodis i Göteborg, och i brist på ren skjorta köpte jag en ny för 7400 forint ~ 250 kronor. En brakmiddag eller finlunch går kring 3000 det vill säga hundralappen, en operabiljett Don Giovanni motsv 30 kr, och småsaker och småtjänster (garderob och dylikt) kostar småpengar. För strax över en tia fick jag ett par rejäla mackor med salami och en och en halv liter mineralvatten. Minsta myntet som kladdar ned plånboken är en forint, det vill säga treöringen. (Det finns 1, 2, 5, 10, 20, 50, 100-valörer och sedlar 200, 500, 1000, 2000, 5000 och kanske fler, så det blir snabbt rätt plottrigt i plånboken, mot 0,50, 1, 54, 10 och 20, 50, 100 och 500, känns det som. I alla fall hemma känns kostnaderna i arbete för att hantera mynt mindre än kronan inte riktigt värda arbetsinsatsen i manuell hantering.)

Jag tror jag lutar åt att skippa Lettland, och kanske ta en separat tur till Estland i stället, eller resa först efter att Pike-konferensen börjat; jag ska ha litet jobbkonferens samma dag som jag anländer annars, och det verkar skakigt, då jag inte ens vet om jag har fåntäckning där, något jag inte tycks ha i Ungern. Som bonus hinner jag kanske med litet Lindy Hop i stället, hoppas jag, kanske till och med nu på tisdag.

I morgon badhus och kanske massage. Badmössa troligen inte fullständigt obligatorisk, trots allt. Vi har världens spädaste sötaste lilla guide. Jag är rätt sugen på att be om en kram. :-)

Shoppa utan att kunna språket går bra och hjärtligt, och jag har mer än en gång förvånats över att ha mest socialt gränssnitt av de i min direkta omgivning på körresan, när det kommer till allt interagera med lokalbefolkningen. Foo, liksom?

• Ungern
• pengar