11:41 Kort avstamp

Hooya.

Fredrik har datat in mig på en datanal strax intill hans arbetsplats på Chalmers IT-avdelning. Ett par dagars relativ nätlöshet, föregående än ett flertal, är det rätt skönt att titta till nätvärlden och lägga sig till ro en smula. Skriva av sig resdammet.

Jag hade ett sådant där fantastiskt efterkvällsmatsprat med exet i förrgår kväll, av vaut le voyage-snitt, om känsloattityder. Hur man relaterar till att bli eller känna sig förstådd; medhårs, mothårs, rest ragg eller mer fånigt lycklig. Det finns många falanger, och jag buffade litet på henne med näsan, medan vi tillsammans nystade litet i hur hon själv känner i de sammanhangen. Och hur det fungerat med kommunikation mellan oss; var gluphålen sitter och vad som bor i botten på dem.

Samtidigt som det varit ytterst sorgesamt att falla utanför ramen och delvis externaliseras, har det också varit en smula spännande att upptäcka och känna in nya eller förändrade interpersonella reaktioner, på meta-planet. Hellre närheten och det oskärmade utbytet förstås, men i brist på de sprängda ramarna, hellre någonting annat att distraktionsintressera sig för litet grand än ingenting.

Jag har inte riktigt ron att teckna alltsammans nu, och hellre än att skriva någonting sönderfallet om identitet, att växa i eller reduceras av förståelse, om egenvärde och sätt att kommunicera, ord och uttryckssätt som triggar spärrar eller sakta gläntar på och öppnar dörrar, lämnar jag nog ämnet i stödord. Jag hoppas jag får fler att prata om sådant här med snart, för det är en så oerhört berikande nivå att prata på.

Och jag fick prova på ett par oerhört sårbara situationer jag inte var riktigt beredd på. Hon är en fasligt känsloklok flicka, dock, och en kyss god natt kan lösa upp en hel del komplicerade knutar.

Jag ser fram emot att skriva ungefär samma sak, fast med ordkläderna av. Just nu drar det ihop sig mot sushi med Fredrik, och därefter avfärd mot Hisingen igen. Tidigt i morgon bitti avstamp mot Budapest.