14:08 Doktrinsförtryck: myten mödomshinna
Ja, jag är upprörd.
För alla oss som inte upplysts förr: begreppet hymen eller mödomshinna är en socialdoktrinär förtryckskonstruktion med den utmärkt praktiska effekten att stänga in kvinnlig sexualitet i termer av att det är någonting som
Vafan!
Existerar: slidöppning, ett känsligt område i kvinnlig anatomi som, hör och häpna, fungerar precis som alla andra känsliga organ: kan blöda vid ovarsam eller felaktig behandling, som till exempel A) penetration av en karl innan flickan är könsmogen, B) torrpenetration, säg, för att flickan inte är upphetsad och naturligt glidförberedd, eller är direkt rädd, till exempel för att ha blivit intalad att det ska göra ont -- vilket det också med utmärkt sannolikhet gör om den behandlas med blind respektlöshet eller okunskap.
Det här är information som självklart ska nå alla människor med om inte modersmjölken, så banne mig skola och sexualupplysning, och jäkligt mycket tidigare innan förtrycket når fotfäste i flickor och pojkar om att tillståndet oskuld är en ovärdelig immaterialrättslig tillgång och för kvinnan dessutom har en fysiologisk manifestation. Det ska ihjälas redan i prinsessagor där den väna prinsessan sparat sig för sin prins, och vi behöver ett skitlass nya barnsagor att komplettera med för att få ut en sexualnormalitet som inte avskräcker någon från intimitet, närhet och en natrlig mjuk progression in på området sex, med förnuft, informerade beslut, mycket ömhet och stor tillförsikt med varann.
Men det är förgrymmat mycket bättre att det kommer via Nerikes Allehanda än inte alls.
Det här måtte väl ändå vara det FÖRSTA en feminism värd namnet ska basunera ut på alla kanaler och högsta volym, överallt, dygnet runt, tills det nått flertalet, inte fåtalet, i frigörelsen från doktrinsförtryck, och inte ett litet ps som läckt ut någonstans vid sidan av, och bara med litet tur hittar den som lyssnar efter det?
Usch! Jag finner det fullkomligt vedervärdigt att min generation, och kanske fler därefter, våldtagits med sådant här medeltida människoförtryck. I Sverige. Det här årtusendet.
Jag har ingenting emot att människor själva väljer att romantisera sin oskuld som någonting vackert de vill ge till en mycket speciell person för dem; inget fel i det, och det står var och en fritt att bygga upp vad som helst till en djupt symbolisk och vacker handling eller gåva i sina känslor. Jag är inte övertygad om att det är direkt klokt, men väldigt på det klara med att rätten att göra det och välja att känna så är en fullkomligt okränkbar mänsklig rättighet, liksom det egna valet att göra med sin sexualitet precis vad man vill som inte skadar någon annan som inte samtycker. Det är dock mot allt jag står för att odla den här oskuldsromantiken i försvarslösa barn som inte har ett kritiskt tänkande att stå emot den med.
I synnerhet med lögn och förtrycksretorik avsedd att objektifiera och reducera kvinnor till någon slags handelsvaror. Redan att nyttja de två orden, hymen och mödomshinna, är att förstärka och befästa det här förtrycket, på samma sätt som det är att invagga sig i och acklimatiseras till immaterialrättspredikanters doktrin att kalla DRM vid deras eget namn "Digital Rights Management" (som ju låter positivt) och inte "Digital Restrictions Management" (tekniken som ger dem makten att beröva dig dina möjligheter att lyssna på den musik du köpt hur, var och med vad du vill). Radera genast båda ur ditt medvetande, men lystra till dem och slå ned som en örn på vemhelst som nyttjar dem och upplys.
Slidöppning. Freedom lies this way.
För alla oss som inte upplysts förr: begreppet hymen eller mödomshinna är en socialdoktrinär förtryckskonstruktion med den utmärkt praktiska effekten att stänga in kvinnlig sexualitet i termer av att det är någonting som
- existerar,
- är förgängligt,
- brister, sannolikt smärtsamt, vid första penetrerande sex,
- kan granskas för att bekräfta om den är intakt, och sålunda om C) skett eller ej, för att
- kunna sortera flickor i fina, orörda, intakta, sedliga och bra flickor, samt smutsiga, redan nyttjade, defekta, osedliga och dåliga exemplar.
Vafan!
Existerar: slidöppning, ett känsligt område i kvinnlig anatomi som, hör och häpna, fungerar precis som alla andra känsliga organ: kan blöda vid ovarsam eller felaktig behandling, som till exempel A) penetration av en karl innan flickan är könsmogen, B) torrpenetration, säg, för att flickan inte är upphetsad och naturligt glidförberedd, eller är direkt rädd, till exempel för att ha blivit intalad att det ska göra ont -- vilket det också med utmärkt sannolikhet gör om den behandlas med blind respektlöshet eller okunskap.
Det här är information som självklart ska nå alla människor med om inte modersmjölken, så banne mig skola och sexualupplysning, och jäkligt mycket tidigare innan förtrycket når fotfäste i flickor och pojkar om att tillståndet oskuld är en ovärdelig immaterialrättslig tillgång och för kvinnan dessutom har en fysiologisk manifestation. Det ska ihjälas redan i prinsessagor där den väna prinsessan sparat sig för sin prins, och vi behöver ett skitlass nya barnsagor att komplettera med för att få ut en sexualnormalitet som inte avskräcker någon från intimitet, närhet och en natrlig mjuk progression in på området sex, med förnuft, informerade beslut, mycket ömhet och stor tillförsikt med varann.
Men det är förgrymmat mycket bättre att det kommer via Nerikes Allehanda än inte alls.
Det här måtte väl ändå vara det FÖRSTA en feminism värd namnet ska basunera ut på alla kanaler och högsta volym, överallt, dygnet runt, tills det nått flertalet, inte fåtalet, i frigörelsen från doktrinsförtryck, och inte ett litet ps som läckt ut någonstans vid sidan av, och bara med litet tur hittar den som lyssnar efter det?
Usch! Jag finner det fullkomligt vedervärdigt att min generation, och kanske fler därefter, våldtagits med sådant här medeltida människoförtryck. I Sverige. Det här årtusendet.
Jag har ingenting emot att människor själva väljer att romantisera sin oskuld som någonting vackert de vill ge till en mycket speciell person för dem; inget fel i det, och det står var och en fritt att bygga upp vad som helst till en djupt symbolisk och vacker handling eller gåva i sina känslor. Jag är inte övertygad om att det är direkt klokt, men väldigt på det klara med att rätten att göra det och välja att känna så är en fullkomligt okränkbar mänsklig rättighet, liksom det egna valet att göra med sin sexualitet precis vad man vill som inte skadar någon annan som inte samtycker. Det är dock mot allt jag står för att odla den här oskuldsromantiken i försvarslösa barn som inte har ett kritiskt tänkande att stå emot den med.
I synnerhet med lögn och förtrycksretorik avsedd att objektifiera och reducera kvinnor till någon slags handelsvaror. Redan att nyttja de två orden, hymen och mödomshinna, är att förstärka och befästa det här förtrycket, på samma sätt som det är att invagga sig i och acklimatiseras till immaterialrättspredikanters doktrin att kalla DRM vid deras eget namn "Digital Rights Management" (som ju låter positivt) och inte "Digital Restrictions Management" (tekniken som ger dem makten att beröva dig dina möjligheter att lyssna på den musik du köpt hur, var och med vad du vill). Radera genast båda ur ditt medvetande, men lystra till dem och slå ned som en örn på vemhelst som nyttjar dem och upplys.
Slidöppning. Freedom lies this way.
postad 14:08 |
Permanent länk |
|
1 kommentar
Mycket intressant. Mina personliga erfarenheter innefattar visserligen A, B och C, men jag har länge retat mig på begreppet oskuld som en ägodel man har och därefter förlorar. (Och alltid dessa negativa termer - det är alltid "bli av med" eller "förlora", aldrig t ex "slippa ifrån" eller "frigöra sig från".) Varför inte lika gärna uttrycka det som att erfarenheten att ha samlag är något man får/skaffar? Det finns ju inte ens något substantiv för tillståndet att någon gång ha haft sex.