09:35 Barba hund

En del människor är väldigt berg och dalbaniga; till och med mer än mig. Det har varit en rätt intensiv och annorlunda helg så full av kel och upp och ned och ut och in att det känns riktigt skönt att ta några dagar ledigt från ledigheten och ägna mig åt vad jag och min ännu nyvunne charmante jobbarkompis så småningom kommer ägna oss åt. (Icke desto mindre för en, enligt eget hjärta, strålande idé som dök upp i förbifarten i morse; att bygga webtjänster som själva drar nytta av andra websamhällens användar-relationsnätverk.)

Jag tror vi landat i en rätt tät vänskapsrelation, men möjligen förolämpade jag henne djupt då jag i ett trött ögonblick under middagen påtalade att jag inte alls var så översvallande kär i hennes hund, som varit på tapeten väldigt mycket; en vitluddig övergödd barbapapplig sak, några tidszoner österut, under moderns tydligen rikliga omvårdnad. (Att den såg ut som en barba kom inte upp just då, men väl i morse, då jag visade en episod av programmet, vilket faktiskt snarast gick hem ordentligt.) Möjligen är det en litet dålig dag i månaden eller bara sent på kvällen; jag fick just ett något abrubt Vik hädan! per IM strax före läggdags, följt av ett litet trevande god natt per telefon, en liten stund senare, så det dåliga humöret inte riktigt skulle få sista ordet, förmodar jag. Förmodligen har jag inte riktigt tecknat hela dynamiken i den här relationen här, men det är en smula mycket att gripa efter med några ord, och jag är nog i alla fall rätt nöjd med vart det bär. Jag tror en lugn bas av vänskap är ungefär den bästa första byggsten jag kan lägga här, innan jag flyttar hit. Må vara litet synd att hon eventuellt flyttar härifrån i december, när hon är färdig med sina studier.

Det ska bli både skönt och ovant att sova ensam i natt, men jag tror jag kommer sakna att vakna upp, även om hon inte är lika kelsugen som jag om morgnarna, och rätt mycket hellre sover vidare på egen hand. Frukosten på hotellet är rätt tafflig, men man får i alla fall en rätt juste apelsinjuice, och jag borde nog utan alltför stora svårigheter kunna hitta mig litet frukt, att dryga ut flingor, mjölk, söta frukostbröd och wienerbröd med. (Nej, jag är inte sugen på så söta dumheter före tio på dagen.)

Fortfarande inte riktigt ihjälkörd i trafiken, söndergrillad av solen eller sönderkelad av egen ohejdad längtan och vana, men än är det ett par veckor kvar. Jag borde börja leta rätt på hur och var man dansar lindy hop här och vad det finns för lagom körer att nosa på. Bilen kostar förresten $150 om dagen, det vill säga en tusenlapp jämnt. Lät som att jobbet på eget bevåg nog kunde tänka sig att sponsra det med, trivsamt nog. I övrigt lät det på far och farmö som mekat mest med bokföringen, som att det blivit ungefär semester för en sjutusing exklusive resa till och från. Det känns litet läskigt att saker är så dyra, men å andra sidan har vi haft det rätt trevligt.

Och nu är jag väldigt sugen på att bara sova. Kram på er alla!