02:02 Litet hack, limerick och dans
Ingen dum dag. Jag har byggt litet verktyg; fixat en Firebug-förbättring jag saknat i halvannat år, byggt en enkel diffpackare som rensar bort gemensamma delar ur en hög filer, och skrivit en liten limerick åt de trevliga tjommarna på DevjaVu som ger mig gratis finversionshantering:
Hä hä. De ska ju ha litet glädje av sina goda gärningar också, menar jag. Eventuellt ska jag ta mig för att sponsra dem med att köpa ett smärre konsultuppdrag av dem någon gång med för allmännyttan också, om de vill ställa upp på det. Det ger sig.
Dagens huvudfeature var dock lindyhopkväll som Linköpings sportdansklubb arrangerade på Globenteatern mellan 19 och 22; det var klart trivsamt. Jag lyckades inte lura dit Marie, som velat se mig dansa någon gång men visst varit ute och golfat sig trött under dagen, och under promenaden dit var jag bitvis inte ens säker på att jag var i rätt stämning för dans, men det släppte rätt snart, när jag väl var framme och kommit upp i varv litet. Bonus för dagen var helt klart att det inte var många där jag dansat med förut -- kanske två eller tre, på sin höjd -- och Mårten och ett par till jag känner igen (om inte namnligen) ur de högre kurserna.
Det var en sådan där trivsam afton då jag lika ofta om inte ännu oftare blev uppbjuden som jag bjöd upp, och av flickor jag aldrig sett, och det är alltid kul. Jag bommade hela första timmen (man ska ha middag i sig först), men det gjorde inte så mycket; det är kul att vara högstrålande hela kvällen med (gissningsvis därför jag ofta blev ryckt ur pauskonversationer med, för den delen; det är roligare att dansa med gladputtar som beamar mot en). Jag fick lära ut litet lindygrunder till några av sportdanserskorna, som visst bara dansat boogie woogie innan, vilket tydligen är litet tvärtom; trippelsteg trippelsteg gå gå vs gå gå trippelsteg trippelsteg, och förstås litet annorlunda turer och figurer ovanpå det, men det gick förhållandevis fint att dansa litet pidginlindy utan att det blev alldeles knasigt. Samma framgångar nåddes inte när jag försökte få dem att ge mig litet boogie woogie-grunder. Det är väl tänkbart att de inte själva lagt sig till med så mycket av vad föraren gör hur, eller hur man förmedlar det, och för all del är det svårare att dansa och bli förd av någon man ska lära, än att själv inte kunna och bli förd av någon som kan. Dans är så förbenat ojämlikt på det sättet. :-|
Jag noterade förresten att litet av den där trivselinjektionen som mattades när man börjat komma in i och känna dansen återvänder när man dansar med nya partners -- så det torde väl handla om att det alltid är en mysig känsla att sluta någon närmare intill sig, som i den grundläggande turen recover, och litet halvvägs dansa med någon i sin famn. Tillåtelsen är en rätt stark trivselgenerator för mig, och den märks mest i sådant som bryter mer typisk kutym. Man snurrar inte vanligtvis in flickor i famnen hur som helst, liksom. :-)
Anja dök upp kort efter mig, och som det är litet extra kul att dansa med henne, blev det rätt många sådana danser, även om musiken huvudsakligen var väldigt rak fyrtakt. Fast det svänger på sätt och vis rätt bra även om sådant som Johnny B Goode. Adrenalinpiano är också kul att dansa till, men det var inga låtar som gick fort nog för att bli svårdansade. Många dock i tempo nog för att man skulle ta ut svängarna ordentligt och bli litet hälsosamt saltskimrande. :-) Det är nog då det är som bäst, faktiskt.
Tre tisdagslindyhoptillfällen kvar innan terminen är slut. Det kommer visserligen inte skada att inte vara bnden till Linköping på tisdagkvällarna därefter, men samtidigt lär väl i stället dansabstinensen kicka in. :-) Var dansar man lindy hop i Stockholm? :-)
I morgon ser det visst ut att bli litet social sammankomst med kladdkaka och tunga hackers i pikesvängen hos zino. Undrar om det kanske är dags att släppa ny release snart. På någon månads sikt, eller vad det kan bli. Man kan alltid hoppas.
Jobbet brummade igång på riktigt härom dagen; jag har massor av stora direkta utmaningar, design och implementation framför mig och lämnar delvis eller helt mitt forskningsfokus en tid nu. Det är litet läskigt, men när jag väl får upp litet fart, brukar det gå som en dans. En hel del kul ramverksarbete väntar den närmsta tiden. Kan jag dessutom hitta ett antal bra finesser jag själv har praktisk glädje eller nytta av också blir det nog rätt snart till och med buskul. Kan jag till exempel klämma in communitysiter på något hörn ska det nog gå galant att ha ett osinligt flöde hacklusta att pytsa in vid behov. :-)
Wikipedia har för övrigt väldigt många kul limerickar, särskilt under rubriken (Structure) Anti-limericks.
(*) Förmodligen är det rätt få som noterade min smärre homage till Hugh Laurie som Bertie Wooster och Stephen Fry som Jeeves i limericken oannoterat, så jag kände mig nödgad ta till en liten fotnot. :-)
There once was a hacker from Sweden
who repository space was needin'
We all know where he went,
since to DevjaVu he sent,
this plea for some space you are readin'
Hä hä. De ska ju ha litet glädje av sina goda gärningar också, menar jag. Eventuellt ska jag ta mig för att sponsra dem med att köpa ett smärre konsultuppdrag av dem någon gång med för allmännyttan också, om de vill ställa upp på det. Det ger sig.
Dagens huvudfeature var dock lindyhopkväll som Linköpings sportdansklubb arrangerade på Globenteatern mellan 19 och 22; det var klart trivsamt. Jag lyckades inte lura dit Marie, som velat se mig dansa någon gång men visst varit ute och golfat sig trött under dagen, och under promenaden dit var jag bitvis inte ens säker på att jag var i rätt stämning för dans, men det släppte rätt snart, när jag väl var framme och kommit upp i varv litet. Bonus för dagen var helt klart att det inte var många där jag dansat med förut -- kanske två eller tre, på sin höjd -- och Mårten och ett par till jag känner igen (om inte namnligen) ur de högre kurserna.
Det var en sådan där trivsam afton då jag lika ofta om inte ännu oftare blev uppbjuden som jag bjöd upp, och av flickor jag aldrig sett, och det är alltid kul. Jag bommade hela första timmen (man ska ha middag i sig först), men det gjorde inte så mycket; det är kul att vara högstrålande hela kvällen med (gissningsvis därför jag ofta blev ryckt ur pauskonversationer med, för den delen; det är roligare att dansa med gladputtar som beamar mot en). Jag fick lära ut litet lindygrunder till några av sportdanserskorna, som visst bara dansat boogie woogie innan, vilket tydligen är litet tvärtom; trippelsteg trippelsteg gå gå vs gå gå trippelsteg trippelsteg, och förstås litet annorlunda turer och figurer ovanpå det, men det gick förhållandevis fint att dansa litet pidginlindy utan att det blev alldeles knasigt. Samma framgångar nåddes inte när jag försökte få dem att ge mig litet boogie woogie-grunder. Det är väl tänkbart att de inte själva lagt sig till med så mycket av vad föraren gör hur, eller hur man förmedlar det, och för all del är det svårare att dansa och bli förd av någon man ska lära, än att själv inte kunna och bli förd av någon som kan. Dans är så förbenat ojämlikt på det sättet. :-|
Jag noterade förresten att litet av den där trivselinjektionen som mattades när man börjat komma in i och känna dansen återvänder när man dansar med nya partners -- så det torde väl handla om att det alltid är en mysig känsla att sluta någon närmare intill sig, som i den grundläggande turen recover, och litet halvvägs dansa med någon i sin famn. Tillåtelsen är en rätt stark trivselgenerator för mig, och den märks mest i sådant som bryter mer typisk kutym. Man snurrar inte vanligtvis in flickor i famnen hur som helst, liksom. :-)
Anja dök upp kort efter mig, och som det är litet extra kul att dansa med henne, blev det rätt många sådana danser, även om musiken huvudsakligen var väldigt rak fyrtakt. Fast det svänger på sätt och vis rätt bra även om sådant som Johnny B Goode. Adrenalinpiano är också kul att dansa till, men det var inga låtar som gick fort nog för att bli svårdansade. Många dock i tempo nog för att man skulle ta ut svängarna ordentligt och bli litet hälsosamt saltskimrande. :-) Det är nog då det är som bäst, faktiskt.
Tre tisdagslindyhoptillfällen kvar innan terminen är slut. Det kommer visserligen inte skada att inte vara bnden till Linköping på tisdagkvällarna därefter, men samtidigt lär väl i stället dansabstinensen kicka in. :-) Var dansar man lindy hop i Stockholm? :-)
I morgon ser det visst ut att bli litet social sammankomst med kladdkaka och tunga hackers i pikesvängen hos zino. Undrar om det kanske är dags att släppa ny release snart. På någon månads sikt, eller vad det kan bli. Man kan alltid hoppas.
Jobbet brummade igång på riktigt härom dagen; jag har massor av stora direkta utmaningar, design och implementation framför mig och lämnar delvis eller helt mitt forskningsfokus en tid nu. Det är litet läskigt, men när jag väl får upp litet fart, brukar det gå som en dans. En hel del kul ramverksarbete väntar den närmsta tiden. Kan jag dessutom hitta ett antal bra finesser jag själv har praktisk glädje eller nytta av också blir det nog rätt snart till och med buskul. Kan jag till exempel klämma in communitysiter på något hörn ska det nog gå galant att ha ett osinligt flöde hacklusta att pytsa in vid behov. :-)
Wikipedia har för övrigt väldigt många kul limerickar, särskilt under rubriken (Structure) Anti-limericks.
(*) Förmodligen är det rätt få som noterade min smärre homage till Hugh Laurie som Bertie Wooster och Stephen Fry som Jeeves i limericken oannoterat, så jag kände mig nödgad ta till en liten fotnot. :-)
Meh! "It rhymes, you see. -Very nearly, sir" var ju en helt uppenbar association, Tänker inte alla så? :-D
Lindy i Stockholm tycks man dansa överallt och hela tiden. Bror min kan säkert ge dig fler tips än du behöver.