22:01 Engeldish
Mian som härbärgerade mig över natten gjorde förresten en klarsynthet in passing, konstaterandes att det där jag var så förtjust i med rodnanden torde vara det där att folk visar vad de tänker. Och när väl den insikten kom ut i ord i det fria, är det så uppenbart att jag känner mig störtfånig för att aldrig ha satt fingret på det själv utan alltid bara förvandlats till a pile of mush inuti så fort jag ser det hända, och själv blir alldeles fånigt lättläst i nunan för egen del.
We like that.
Feel the back-wash of mix-and-deal language congestion flush you all away, beloved audience friends of narrator and/or insert-your-own-role-here, by the way. Somliga ögonblick är det så mycket värre än andra, och jag känner mig precis lika löjlig som det ser ut, om någon undrar. Men så länge befläckandet inte går ut över någon annan, har jag ju ett rätt avslappnat förhållande till att se ut som en sann fåne, i själ och hjärta. It’s a hobby. Och det tycks på något magiskt sätt inte ha börjat arbeta mot mig i någon större utsträckning än, den här vändan i kärusellen. Fråga mig inte varför. Jag spekulerar för närvarande i att flicka har ett rätt roat förhållande till uppvaktande fånar med ont om pokerface. Let’s place our bets on that card. Rien ne vas plus!
Som sagt. Fånigheterna eskalerar. Vrid ringarna till max. Und so weiter.
...och det finns få saker som gör mig så knäsvag för folk som att känna vad de känner och läsa vad de tänker, live. Detta inkluderarar för övrigt till exempel saker som jag råkat inducera själv, och som i någon mening därför också torde betecknas som fusk -- säg, sluta-pilla-mig-i-håret, du-har-inte-licens-än! och och-förresten-är-det-här-första-gången-vi-ses-och-jag-har-inte-fått-i-mig-dagens-första-kaffe-än! Men det var tydligen inte helt dåligt att jag övertrasserade mina befogenheter ever so slightly heller på den fronten, fick jag höra sen. (Yay! Det blir ju genast tråkigt att leva om världen är för trivial och svartvit, liksom. :-)
Men någon, förslagsvis jag själv, borde ta och göra upp med det här blandspråket, which ought to be taken out and be shot. Pronto!
We like that.
Feel the back-wash of mix-and-deal language congestion flush you all away, beloved audience friends of narrator and/or insert-your-own-role-here, by the way. Somliga ögonblick är det så mycket värre än andra, och jag känner mig precis lika löjlig som det ser ut, om någon undrar. Men så länge befläckandet inte går ut över någon annan, har jag ju ett rätt avslappnat förhållande till att se ut som en sann fåne, i själ och hjärta. It’s a hobby. Och det tycks på något magiskt sätt inte ha börjat arbeta mot mig i någon större utsträckning än, den här vändan i kärusellen. Fråga mig inte varför. Jag spekulerar för närvarande i att flicka har ett rätt roat förhållande till uppvaktande fånar med ont om pokerface. Let’s place our bets on that card. Rien ne vas plus!
Som sagt. Fånigheterna eskalerar. Vrid ringarna till max. Und so weiter.
...och det finns få saker som gör mig så knäsvag för folk som att känna vad de känner och läsa vad de tänker, live. Detta inkluderarar för övrigt till exempel saker som jag råkat inducera själv, och som i någon mening därför också torde betecknas som fusk -- säg, sluta-pilla-mig-i-håret, du-har-inte-licens-än! och och-förresten-är-det-här-första-gången-vi-ses-och-jag-har-inte-fått-i-mig-dagens-första-kaffe-än! Men det var tydligen inte helt dåligt att jag övertrasserade mina befogenheter ever so slightly heller på den fronten, fick jag höra sen. (Yay! Det blir ju genast tråkigt att leva om världen är för trivial och svartvit, liksom. :-)
Men någon, förslagsvis jag själv, borde ta och göra upp med det här blandspråket, which ought to be taken out and be shot. Pronto!
0 kommentar:
Skicka en kommentar