12:02 Söndag: Riltons vänner

I söndags bakade jag semlor, gick på jazzklubb Fasching i Stockholm och åtnjöt vokalgruppen Riltons vänner sjunga vackert. Semlorna blev jättegoda, i synnerhet mandelmassafyllningen, och grädden var precis lagom synnerligen sparsmakad för min smak, helt utan att jag egentligen försökt.

Uppträdandet var alldeles utmärkt, lokalen fullsatt, scenen härligt nära inpå en själv, rentav såpass nära att jag bytte blickar med alla fem några gånger titt som tätt, mest mellan varven när de tog ett par steg bakåt till vattenflaskorna, och det var onekligen litet oartigt av mig att skriva mer om semlorna än den ljuvliga sången i förra stycket.

Det finns fantastiskt mycket ointressant man kan skriva om hur oherrans bra en artist, kvintett, en grupp eller ett band är, och jag tänkte försöka låta bli alltihop. De skojar, leker och samsjunger till förskräckelse gjutet och välkoreograferat; Mathilda sjunger en liten hyllningssång till sina bröst Patricia och Stu, Daniel leder en tonsatt version av den finska baksidestexten på oboypaketen och Riltons basnedgångar gör en alldeles lös i underlivet. Nej, just det, ja; jag skulle ju låta bli torftiga bandhyllningar. De har roligt och oavsett tonen, klingar det hela tiden vackert. Samma känsla som the Real Group eller Viba Femba, men mer födda 1982 än endera.

Och nu är klockan 12, så nu har jag en av terminens sista chanser att hälsa på studerande-någonting i Zenith-huset och få dem att se till att mitt studentkort faktiskt förstås som ett sådant av universitetets dörrsystem.