18:44 Balboa

Tidig morgon och två danskurser med Hasse och Marie, först ett seminibörjarpass lindy hop från tio till lunch, och i början av eftermiddagen en introduktion till balboa. Lindy hop har jag redan skrivit ganska tillräckligt om, tror jag, så det här blir mer ett glatt tjoande åt balboan, som var jättemysig!

Fast för att repetera litet av stoffet för mig själv, ett försök till referat av vad jag fick ut av förmiddagen. Gudars, vad det hade suttit fint med litet danskött att öva med nu! (Nej, jag är inte så allvarlig i den specifika formuleringen -- *-kött är bara en så kul begreppsbildning som jag tagit med mig från dess jag bistod en gammal klasskompis med att agera provkött i hans magnetröntgenmaskin på universitetssjukhuset. :-)

Från charleston-steg i sluten position har jag inte haft några riktigt bra exit-strategier förut; det har varit att gå över till jig walk eller grundstegssexor litet mer hipp som happ, och varit torrt på lagoma turer som mynnar i något annat, vilket känts trist. Nu dök det upp litet andra -- en slags swingout där man helt enkelt hoppar fram framför med ett vanligt trippelsteg och drar med sig partnern runt sig. (Ja, dans blir skitlöjligt när man försöker att bara sätta ord på det -- talking about music is like dancing about architecture, och så där.) En annan kul tur på snarlikt tema var att inte följa med bak i rock-step-steget, utan använda det som sats och sen schvunga iväg henne framåt och joja tillbaka, medan man själv fortsätter charleston-stegen, mer eller mindre som vanligt.

En annan jag inte riktigt hann bemästra fullt ut var att byta plats, fånga upp henne på vänster hand och skjutsa tillbaka henne till höger igen. Jag tror knepet var att själv släppa charleston-stuket litet, vrida bålen mot henne så man själv egentligen inte rör sig annat än framåt och bakåt, och sen ta bortre steget bakåt med fel fot. Själv försökte jag fortsätta på samma fotrörelsemönster, ungefär, och gjorde man det blev det tydligen svårare att få till timingen på armen som fångar upp och skjutsar tillbaka henne. Öva öva öva vore bra; hoppas det blir litet tillfälle till det på tisdag.

Balboa ligger tydligen litet mitt mellan swing och ballroom; litet fint och snofsigt (men kul) och litet swing-inspirerat också, i en del turer som var tydligt släkt med swing-out. Nå, det är inte lika mycket flyg och fläng i balboa; det är en mestadels mycket nära dans. Man har sin hona tryckt mot sitt bröst på ett sätt som närmast torde beskrivas som att hon låser in ens högra bröstvårta mellan sina bröst (fast nu gör faktiskt orden dansen viss rättvisa! :-). Sen tar man små fåniga steg framåt och tillbaka, och vilar ett slag på vardera vändpunkten. Fattningen är höger hand mitt på hennes rygg, vänster i hennes, ungefär som i tango. Det elementära sitter direkt, och innan man hittar på några kluriga turer eller justeringar i rytmiken är det som vilken trivial fördans som helst.

Hm. Turerna tror jag jag får återvända till (det får jag säkert sota för; jag lär väl inte komma ihåg alltför mycket av dem senare), för strax bär det av med Sigge till Nilsson för att våldgästa och laga mat.

Efter allt dansandet, hälsade jag på Maya med jobbarkompisar på Mirakelboden inne i stan, vilket var tokmysigt; de satt och fikade litet, och jag passade på att massera henne litet. Sen hölls det litet meditation, healing eller dylikt, vilket också var mysig omväxling. Jag är en smula sugen på att prova fler gånger; stämningen var med besked inom myszonen på mysometern.

Danskött sökes! ;-)