03:10 Lussebullar för ickeprogrammerare

Nedan följer en evolverad version av Vår kokboks recept på saffransbröd, någonting vi litet träffsäkert skulle kunna placera i Er kokbok i stället, då det är ombakat till att måna mer om läsarens än författarens bekvämlighet. Vill man bara baka lussebullar kan man med fördel hoppa över den förbluffa(n)de skildringen av originalreceptet som tar vid där receptet tar slut. Baka och låt er väl smaka! (Utan russinen kan det bli en smula torftigt; ogillas russin, är det kanske bättre att leta rätt på något recept med kesellabas i stället.)

Materiel och ingredienser

• En stor bunke (>=2 liter)
• 50g jäst
• 150 g smör
• 5 dl mjölk
• Enliterskärl och microvågsugn, alternativt dito kastrull och spis
• 1-4 g (=2-8 påsar) saffran (skala mellan gult och saffranssmak)
• 2 ägg
• 1,5 dl socker
• 0,5 tsk salt
• 1,5 l vetemjöl (~850g)
• ev. 1 dl russin
• Elvisp med degkrokar
• Ett par bakdukar
• Ett rent bakbord
• Ugn, utgångsläge avslagen
• 2 eller fler plåtar med smörpapper (blir sammantaget 3-4 plåtar)

Till verket!

1. Finfördela jästen i bunken.
2. Smält smör (150 g), tillsätt mjölk (5 dl) och värm till fingervarmt.
3. Rör ut jästen med litet av spadet, därefter resten, salt (0,5 tsk), socker (1,5 dl), saffran (1-4 g), ett ägg, nästan allt mjöl (~1,4 l) och eventuellt russin (~1 dl).
4. Rör alltsammans med degkrokarna tills degen är jämn.
5. Jäs under bakduk en halvtimme och slå på ugnen (225±25 grader; ju större bullar dess lägre temperatur).
6. Mjöla bakbordet knåda, rulla, forma och ha roligt, upprepa efter behov. Satsen räcker förslagsvis till 30-40 bullar.
7. Vill man ha russin och inte haft i dem redan i degen, är det fiffigt att stoppa i dem innan man rullar ihop, så de inte blir stenhårda bröstvårtor i ugnen.
8. Lägg alstren på smörpapper på plåten.
9. Låt jäsa under duk en halvtimme per plåt (stora bröd 20min).
10. Vispa upp det andra ägget och pensla.
11. Grädda i mitten av ugnen 5-10 min (stora alster i nedre delen av ugnen, 15-20 min).
12. Låt svalna under duk.

Man skulle kunna tro att något så svenskt och helylle som Vår kokbok skulle ha ett riktigt bra, svenskt och helylle vänligt recept på lussebullar, men där misstar man sig faktiskt! Det är nämligen inte alls skrivet för människor, ser jag som programmerare, som med van blick identifierar alla preprocessordirektiv adresserade till ett förled till kompilatorn. Så här är receptet upplagt (och den vilda blandningen språk skyller vi på brister i somliga sjuttiotalsspråk som inte tål bokstäver från ärans och hjältarnas land precis var som helst):

saffransbullar.c:

/* ger 30-40 kusar, 4 flätor eller längder eller 2 kransar */

#ifndef PRINT_VERSION  /* det blir bergis för dyrt */
#define GRAM_SAFFRAN 4 /* med så här mycket saffran! */
#else                  /* så här blir det ju i alla fall gult */
#define GRAM_SAFFRAN 1 /* -- och det är väl ändå det viktiga? */
#endif

#ifdef CHEAPSKATE
#define FETT "margarin"
#else
#define FETT "smör"
#endif

#define GRAM_FETT 150
#define DL_SOCKER 1.5

#ifdef TASTY
#define EGGS 1
#else
#define EGGS 0
#endif

#ifdef KUSAR /* bara småbjäfs? */
#define MIN_UGNSTEMPERATUR_GRADER 225
#define MAX_UGNSTEMPERATUR_GRADER 250
#else /* flätor och större bröd */
#define MIN_UGNSTEMPERATUR_GRADER 200
#define MAX_UGNSTEMPERATUR_GRADER 225
#endif

/* och så vidare, sida upp och sida ner */

#include <vetebullar.c>

Faktum är att det rentav är mycket värre än så här; receptet saffransbullar distribueras egentligen som en patch som ska appliceras på vetebullar.c vid kompilering eller just in time i exekveringsledet, där huvudprogrammet dessutom justeras; det ska in litet saker, här och där, och så ska det bort en del saker som anses så självklart att det underförståtts. Man nämner inte ens vilka delar av vetebullar.c (en stor fil, varav kanske en fjärdedel hör hit) som anropas; det får man också lista ut själv.

Receptösen anser det bättre att optimera för att kompaktera receptet så det får plats på en halvsida än att exekvering av receptet är gjort i en handvändning. Ett skolexempel på ohyfs och bristande respekt för läsarens tid, fullt jämförbart med en text full av stavfel och krafs, skriven av en person för att läsas av tusentals. Nå, nog gnölat. Jag tog mig just en kvart (EN KVART!) för att stympa flertalet frihetsgrader och konfigurationsparametrar, för att hjälpa upp överskådligheten och läsbarheten i motsvarande grad. Förhoppningen är att jag aldrig kommer läsa receptet i boken igen, och att fler med mig besparas besväret, därtill. God jul på er!